Sverige står på randen till krig. Fientliga krafter sprider desinformation över landet, elen har slagits ut och Lysekils kommun är delvis strömlös. Kommunens stab beslutar att aktivera sina trygghetspunkter – nio platser där invånarna kan få information, värme och hjälp. Fyra ligger i centrala Lysekil, övriga i Lyse, Brastad, Brodalen och på Skaftö.

För att säkra kommunikationen kallas den frivilliga sambandsgruppen in – Lysekils sändareamatörer. Två och två bemannar de trygghetspunkterna: Mariedalsskolan, Fiskebäcks äldreboende, Bro skola, Bergs skola och Bottnahallen på Skaftö. Scenariot är förstås fingerat – men övningen är på allvar.

Bakom upplägget står kommunens säkerhetsstrateg Erik tillsammans med Bernt RTJ. Förmiddagen ägnas åt information om kommunens beredskap och om hur sambandet ska organiseras. Efter lunch i kommunhuset beger sig deltagarna ut till sina stationer.

Vid Mariedalsskolan monterar Anders och Bybben en RTJ-dipol för 80 meter och får snabbt kontakt med sambandscentralen i kommunhuset, där VTK sitter som operatör.

Ronny och Stig på Fiskebäcks äldreboende kämpar med en antenn som ger varierande stående våg, men signalen går ändå fram.

Dean och Göran vid Bergs skola har det tuffare – svag signal och ingen kontakt med centralen. Istället får deras trafik reläas via Fiskebäck, en nyttig del av övningen.

Vid Bro skola får Kenny och Hans-Christian ingen kontakt alls, medan Peter vid Bottnahallen på Skaftö når ut klart och tydligt över hela nätet.

Efter avrapportering om tillgången på vatten och annan status återvänder alla till kommunhuset för utvärdering. Slutsatsen: sambandet fungerar, men behöver trimmas. Antenner, kablar och stationer ska ses över – och fler övningar planeras.

– Vi behöver nog träna två, kanske fyra gånger per år, konstaterar deltagarna. Utan övning inget fungerande sambandsnät. Nästa gång ska allt sitta perfekt.